After work

1961-Afterwork
After Work på ForskarFredag i Trollhättan 2009.

Att anordna ”After work” en sen eftermiddag efter arbetstid gör det möjligt för dem som arbetar att avsluta dagen med att träffa forskare i en informell och trevlig miljö. En ”After work” är oftast ett informellt samtal vid ett bord på t.ex. en pub eller en restaurang.

Målgrupp: Bred, anpassningsbar, passar den som vill göra något trevligt efter jobbet.

Förberedelser: Hitta lämplig lokal och forskare, marknadsför evenemanget.

Utmaningar: Att få besökare att komma. Störande musik eller överförfriskade gäster.

Fördelar: Välkänt begrepp, trevlig och informell samtalsform.


Utfrågning

2137-Dialog
Forskarutfrågning under ForskarFredag Stockholm 2006.

Detta är en variant på Science café utan den inledande presentationen från forskaren eller forskarna. I stället består arrangemanget enbart av en frågestund med forskare i café-, pub- eller barmiljö.

Målgrupp: Bred, anpassningsbar.

Förberedelser: Hitta lokal med teknisk utrustning, moderator och forskare, förbered frågestunden och marknadsför arrangemanget.

Utmaningar: Hitta lämpliga ämnen och forskare, marknadsföra arrangemanget. Utan en inledande presentation är det helt avgörande att det ställs frågor från publiken.

Fördelar: Skapar bra möjligheter till dialog mellan forskare och besökare, och är relativt enkelt och billigt att arrangera. Att bara ha en frågestund ger större möjlighet för publiken att ställa frågor och kräver ett minimum av förberedelser för forskarna.


Fika med en forskare

Vetenskap & Allmänhets (VAs) årsmöte och dialogseminarium 2011ForskarFredag 2011 i Uppsala
Science Café på ett café i Uppsala med professor Helena Danielsson under ForskarFredag 2011.

Den vanligaste formen av Science café i Sverige. Samtalet sker i samband med fika, t.ex. på ett café, eller som kvällsaktivitet på en pub. Barn kan inbjudas till saftkalas med forskare. Science cafés, eller vetenskapscaféer, är ett internationellt koncept som går ut på att en eller flera forskare har ett samtal med deltagare på ett café eller i en annan informell miljö, med möjlighet för förtäring. I Sverige är det vanligaste upplägget en kort inledning av en eller flera forskare, följt av ett längre moderatorlett samtal mellan alla deltagare. Målet är att skapa dialog och interaktivitet så att både forskare och deltagare får nya perspektiv.

Att anordna ett Science café är inte svårt. Allt som behövs är ett intressant ämne, en engagerad forskare, en bra mötesplats, en samtalsledare, fika och marknadsföring så att människor hittar dit.

Moderatorn presenterar inledningsvis ämnet, de praktiska förutsättningarna och den/de medverkande. Varje forskare ger sedan en kort introduktion till ämnet, om möjligt med konkreta exempel. Därefter lämnar samtalsledaren ordet fritt. Någon deltagare kan vara vidtalad att ge en inledande synpunkt så att samtalet enkelt kommer igång.

Moderatorns roll är att fördela ordet, vid behov förtydliga frågorna och se till att samtalet blir lättillgängligt och möjligt att delta i för alla som vill. Diskussionen bör inte pågå så länge så att ämnet känns uttömt. Förhoppningen är att deltagarna i stället vill stanna efteråt och fortsätta diskussionen kring borden. Det är förstås viktigt att alla deltagare kan se och höra forskaren och varandra bra. Mikrofoner rekommenderas – även en/några som publiken/deltagarna kan använda.

Det är nödvändigt att både de medverkande forskarna och samtalsledaren har förstått cafékonceptet, inte minst att det handlar om tvåvägskommunikation mellan publiken och forskarna, och inte är en traditionell föreläsning eller paneldiskussion. För att underlätta finns enkla instruktioner för forskare och samtalsledare, liksom tips för arrangörer av science cafés. Dessa är sammanställda av Vetenskap & Allmänhet i samarbete med British Council och finns även på: www.sciencecafe.se

För att få ämnet belyst på många sätt kan forskare inom olika discipliner vidtalas. En nackdel är risken att forskarna talar för mycket med varandra så att publiken mer blir åskådare än deltagare. En rekommendation är därför att inte ha mer än tre medverkande utöver moderatorn.

De medverkande får sällan arvode utan brukar tackas genom fri förtäring och en present. För ett lyckat Science café är marknadsföringen viktig.

Målgrupp: Bred, anpassningsbar

Förberedelser: Hitta lokal med teknisk utrustning, samtalsledare och forskare, förbered samtalet och marknadsför arrangemanget. Marknadsför aktiviteten.

Utmaningar: Hitta lämpliga ämnen och forskare, marknadsföra arrangemanget.

Fördelar: Ger bra möjlighet till dialog mellan forskare och besökare, är relativt enkelt och billigt att arrangera. Kräver inte mycket förberedelsetid för medverkande forskare.


Dialogsamtal vid runda bord

1883-toolbox_forskarfredag_24
Rundabordsdiskussioner på VA-dagen 2010

Rundabordsdiskussioner eller så kallade dialogseminarium är en mötesform med forskare som brukar ge goda möjligheter för dialog. Forskare och aktivitetsdeltagare sätter sig tillsammans i grupper vid mindre bord och diskuterar ett eller flera ämnen.

Diskussion i mindre grupper gynnar ett fritt och informellt samtal med forskare. Besökarnas tankar och idéer fångas upp och även forskarna kan få nya kunskaper och perspektiv av att medverka.

Borden behöver i praktiken inte vara runda. Viktigt är dock att de inte är för stora så att det inte blir för många i varje grupp och att alla vid ett bord utan svårighet kan prata med och höra varandra. Samtalen kan vara upplagda utifrån olika frågor och en samtalsledare kan med jämna mellanrum styra samtalen till nya sådana. I slutet av sessionen kan moderatorn gå runt bland borden och be några av deltagarna återberätta vad som sagts vid deras bord. Om mer dokumentation är önskvärd kan varje bord också ha en rapportör som för anteckningar.

Målgrupp: Bred, anpassningsbar.

Förberedelser: Hitta lämplig lokal med lagom stora bord, hitta forskare, bestämma tema och informera om aktiviteten. Marknadsför aktiviteten.

Utmaningar: Hitta en bra lokal med lämpliga bord.

Fördelar: Ger möjlighet för alla deltagare att samtala med forskare på ett informellt sätt. Ger besökarna möjlighet att föra fram sina tankar och idéer och möjlighet för arrangörerna och forskarna att fånga upp dessa.


Livesändning – Föreläsning

2123-liveforelasning
Live föreläsning ”Livets utveckling – kan man forska på det?” ForskarFredag Kalmar/Kronoberg 2011.

Att sända en föreläsning på nätet gör det möjligt för många att ta del av den, även i efterhand om ett bra webbsändningsverktyg används. Med många verktyg (t.ex. gratistjänsten Bambuser) är det också möjligt att ställa frågor live till föreläsaren.

Idag kan man hålla webbinarier, föreläsningar/diskussion med dialog både via text och bild med webbkonferensverktyg som till exempel Adobe Connect.

Målgrupp: Bred, anpassningsbar. Oftast inte för de allra yngsta.

Förberedelser: Hitta en lämplig föreläsare och ett lämpligt tema, förbered föreläsningen och ordna med den teknik som behövs för att spela in och webbsända. Marknadsför aktiviteten.

Utmaningar: Att ordna med teknik och att hitta lämplig föreläsare.

Fördelar: Kan nå dem som annars inte söker sig till föreläsningar. Föreläsningen går i regel att se även i efterhand.


Livesändningar – Frågor & Svar

2126-TV
ForskarFredag Västerås 2011 sände i lokalTV kanalen IGOR-TV.

Att låta en forskare svara på tittarnas frågor i TV eller på inskickade frågor i en webbsändning är ett enkelt och effektivt sätt att berätta om ett forskningsområde eller om en forskares arbete. Valet av forskare blir viktigt eftersom denna bör kunna svara på frågorna på ett pedagogiskt och fängslande sätt.

Målgrupp: Bred, anpassningsbar. Oftast inte för de allra yngsta.

Förberedelser: Kontakta en TV-kanal och föreslå upplägget eller finn webbsändningsmetod och skaffa en videokamera. Förbered sessionen med forskaren, gärna även med medieträning. Förbered några lämpliga frågor. Marknadsför aktiviteten.

Utmaningar: Att få TV-kanalen att genomföra sessionen och att hitta en forskare som passar för aktiviteten. Om sändningen sker över nätet gäller det att marknadsföra den väl.

Fördelar: TV når ofta ut brett.


Liveintervju

2128-FFlive
Vetenskapsrådet sände ”ForskarFredag Live” under ForskarFredag 2007.

Att låta en forskare intervjuas på video (i lokal TV eller i en webbsändning) är ett enkelt och effektivt sätt att berätta om ett forskningsområde eller en forskares arbete och vardag. Valet av forskare är viktigt eftersom denna bör kunna uttrycka sig på ett pedagogiskt och fängslande sätt.

Målgrupp: Bred, anpassningsbar. Oftast inte för de allra yngsta.

Förberedelser: Kontakta lokal TV-kanal eller välj webbsändningsmetod och skaffa en videokamera. Föreslå eventuellt lämpliga frågor. Förbered intervjun med forskaren. Förbered forskaren med medieträning. Marknadsför aktiviteten.

Utmaningar: Att få TV att genomföra intervjun och att hitta en lämplig forskare. Om sändningen sker över nätet behöver den marknadsföras väl. Kan vara kostsamt.

Fördelar: TV når ofta ut brett.


Chat

2121-chattlasse
Chat med nationalekonomen och forskaren Lars Behrenz från ForskarFredag Kalmar/Kronoberg 2011. Foto: Barometern.se

En livechat med forskare på en hemsida möjliggör dialog mellan forskare och allmänhet. Det är viktigt att vara tydlig med vilka tider som forskaren eller forskarna kommer att vara tillgängliga för att chatta.

Många arrangörer av denna aktivitet samarbetar med en lokaltidning för att sprida och marknadsföra aktiviteten.

Målgrupp: Bred, anpassningsbar.

Förberedelser: Finn en forskare och skapa ett chatforum. Bestäm när chatforumet ska vara öppet. Marknadsför den, t.ex. via sociala medier och flyers. Förbered forskaren med instruktioner och information om syftet.

Utmaningar: Hitta rätt forskare och få besökare till chaten. Marknadsföringen är viktig.

Fördelar: Kan nå ut brett och innebär dialog mellan forskare och allmänhet.


Klimatklicket

1917-toolbox_forskarfredag_10

Klimatklicket var en interaktiv online-aktivitet utvecklad i samarbete mellan forskningsrådet Formas, Forskning.se, Vetenskapsrådet och Vetenskap & Allmänhet. På webbplatsen kunde besökarna ge löften om hur de kunde ändra sin livsföring för att minska sina framtida koldioxidutsläpp. Webbplatsen marknadsfördes i samband med ForskarFredag.

Genom interaktiva webbplatser kan besökarna ta del av nya forskningsrön samtidigt som de är interagerarar och söker information på sidan, något som ofta är positivt för lärandet.

Målgrupp: Bred.

Förberedelser: Utveckla och designa webbplatsen, liksom att marknadsföra den, t.ex. via sociala medier och flyers.

Utmaningar: Att få besökare att hitta till webbplatsen.

Fördelar: Kan nå ut brett. Interaktivitet främjar lärande.


Radio – Frågor & Svar

2119-radiofr_gor
William Hogland och Anna Blücher svarade på lyssnarnas frågor i programmet under ForskarFredag 2009 i Fokus-P4 Kalmar. Foto: Simon Leijsne

Att låta en forskare svara på lyssnarnas frågor i en radiokanal är ett enkelt och effektivt sätt att berätta om ett forskningsområde eller en forskares arbete och vardag. Valet av forskare blir viktigt eftersom denna bör kunna uttrycka sig på ett pedagogiskt och fängslande sätt.

Målgrupp: Bred, anpassningsbar. Oftast inte för de allra yngsta.

Förberedelser: Kontakta en radiokanal och föreslå upplägget. Föreslå radiokanalen några lämpliga frågor. Förbered forskaren genom medieträning. Marknadsför aktiviteten.

Utmaningar: Att få radiokanalen att genomföra utfrågningen och att hitta forskare som passar för aktiviteten.

Fördelar: Radio når ofta ut brett. Med en entusiastisk och pedagogisk forskare kan många välja att lyssna. Att lyssnarna ställer frågor skapar tvåvägskommunikation.