Science Slam

science-slam-940px
 
Science Slam är ett sätt att låta forskningen nå ut till medborgarna på ett underhållande sätt. Sex forskare bjuder publiken på aktuell, samhällsnyttig forskning inom helt olika ämnen. Publiken är jury och röstar fram den som kan informera, underhålla och engagera publiken mest med sitt föredrag. Forskarna presenterar sin forskning i ett populärvetenskapligt föredrag på högst åtta minuter. De får använda alla medel som står till buds; bilder, filmer och föremål för att involvera åhörarna. Inspirationen kommer från konceptet Poetry slam, där originaltexter presenteras av poeten själv inför en publik som även utgör jury och röstar fram det segrande bidraget/poeten. Det första Science Slam hölls i Braunschweig i Tyskland år 2008.

Målgrupp: Bred, anpassningsbar.

Förberedelser: Hitta och förbereda forskare som är villiga att ställa upp. Engagera en lämplig konferencier för tävlingen. Marknadsför aktiviteten.

Utmaningar: Hitta forskare som är bra på att kommunicera med olika målgrupper. Se till att forskarna får tillräcklig handledning inför sitt framträdande. Se till att publiken kan rösta på ett enkelt sätt.

Fördelar: Ett sätt att nå den del av allmänheten som kanske inte själv väljer att delta i forskningskommunikationsaktiviteter.


Forskar Grand Prix

fgp2014-gruppfoto-940px
 
Forskar Grand Prix är en nationell tävling där forskare tävlar om vem som gör den bästa presentationen av sin forskning på mycket kort tid. 5-8 forskare får i tur och ordning fyra minuter på sig att från en scen presentera sin forskning inför publik. Presentationen bedöms sedan utifrån framförande, struktur och innehåll av en jury på tre personer som företräder akademi, media respektive scenkonst. Efter en snabbrepetition från alla tävlande ger publiken först sina röster via mentometerknappar, sms eller liknande. Därefter ger juryn sina poäng. Poängen läggs ihop och det utses en vinnare som går vidare till den nationella finalen i Stockholm under senhösten.

Konceptet kommer ursprungligen från Syddansk Universitet i Danmark. Tävlingen ägde rum första gången i Sverige hösten 2012. Den arrangeras av Vetenskap & Allmänhet och forskningsråden Formas, Forte, VINNOVA och Vetenskapsrådet. Deltävlingarna anordnas av en rad lokala arrangörer som en del av den nationella vetenskapsfesten ForskarFredag. Målet är att ge forskare högre status och mer uppmärksamhet, men även att visa på bredden i svensk forskning.

Målgrupp: Bred, anpassningsbar.

Förberedelser: Kontakta forskare som vill ställa upp som tävlande. Alla som arbetar med forskning inom privat eller offentlig sektor i Sverige är välkomna att delta. Tävlingen är däremot inte öppen för den som arbetar professionellt med att endast kommunicera vetenskap. Presentationen ska göras på svenska. Alla deltagare ska få inspirerande coachning i presentationsteknik och berättande inför sin medverkan.

Kontakta tre personer som kan ställa upp som jury. En person med kompetens inom journalistik, en framstående forskare och en person med erfarenhet från scenframträdanden. Varje jurymedlem ska värdera deltagarnas presentationer med utgångspunkt i sitt eget fackområde.

Utmaningar: Tanken är att deltagarna ska komma från många olika institutioner, företag och arbetsplatser. Deltagarna bör även representera så olika ämnesområden som möjligt. Generellt brukar det vara svårare att rekrytera deltagare från hum/sam-områdena.

Tänk på att få en så jämn könsfördelning som möjligt, bland de tävlande och i juryn.

Att coacha jurymedlemmarna och låta dem träffas före tävlingen underlättar deras samspel. De bör vara väl insatta i konceptet. Deras feedback till de tävlande ska vara positiv och konstruktiv.

Arrangörerna ska inför deltävlingarna se till att forskarna får handledning/coaching i hur man presenterar sin forskning. Förberedelserna kan t.ex. starta med ett gemensamt möte där deltagarna lär känna varandra och får gemensam coaching, t.ex. av en lokal kommunikatör/skådespelare eller en erfaren kommunikativ forskare. Varje deltagare bör även få kort individuell coachning och hjälp med att finslipa sin presentation.

Fördelar: Tävlingen hjälper till att sprida information om forskning och forskare på ett lättsmält men seriöst sätt. Formen kan locka nya målgrupper som normalt inte kommer i kontakt med vetenskap. Att forskarna får träning i att presentera sin forskning på ett fort och lättförståeligt leder till att de blir mer efterfrågade att medverka i andra sammanhang, inte minst media.

Resurser: Läs mer om konceptet på www.forskarfredag.se


Bussresa med forskare

För att visa intressanta företeelser i närområdet kan en bussresa anordnas tillsammans med forskare. Idén är att hälsa på olika verksamheter på plats och höra de som själva är engagerade berätta om den. Till exempel anordnade projektet Avtryck en bussresa till olika platser med stadsodling för att visa hur ideellt engagemang kan organiseras på vitt skilda sätt inom samma intresseområde. Allt från gerillaodling utan medlemsregister till den 100-åriga kolonilottsrörelsen. Som guide hade man en forskare som berättade om engagemangets historia i Sverige och hur stadsodlingen utvecklats genom åren. På de olika platserna intervjuades representanter från verksamheterna av forskaren.

Vid ett annat tillfälle visades olika former av religiöst engagemang. Man besökte två platser, en där katoliker, muslimer och protestanter samarbetar i socialt arbete och en där andliga sökare träffas för att hitta sin egen religion. Många andra ämnen kan naturligtvis också fungera, till exempel närområdeshistoria, m.m. Även ForskarFredag Stockholm genomförde konceptet år 2013.

Målgrupp: Bred, anpassningsbar.

Förberedelser:

Kontakta en eller flera forskare som forskar om det ni vill berätta om eller visa. Ta reda på intressanta engagemang och platser att besöka i närområdet, gärna i samarbete med forskaren/forskarna. Kontakta representanter från dessa och var tydlig med hur det kommer sig att ni kontaktar dem och vad ni vill veta om deras verksamhet. Var lyhörd för vad de vill berätta. Det är viktigt att representanten följer den röda tråden i bussresans innehåll eftersom man ofta har väldigt kort tid på platsen, kanske bara tjugo minuter. Representanten kan följa med på bussen efter besöket och ta frågestunden där. Dels för att vinna tid, dels för att det är en plats där det är lätt för passagerarna att interagera.

Boka en buss och kontrollera att bussen har ett bra ljudsystem med trådlös mikrofon. Detta är viktigt så att alla kan höra när passagerarna ställer frågor men även för att guiden ska kunna se sina passagerare och ha ögonkontakt under guidningen.

Om det är okej med forskarna, kan de agera guider på resan, i annat fall behövs någon som leder resan och samtalet. Guiden behöver vara en person som är bra på att inspirera och motivera passagerarna att ställa frågor. Det blir effektfullt om guiden berättar något om det man ser utanför fönstret när man passerar, som rör temat för bussresan. Det är också bra att lägga en längre resa i början där forskaren kan ge en kortare föreläsning, så att alla i bussen får en gemensam kunskapsbas och introduktion i ämnet innan man kommer fram. Frågestunder passar bra att förlägga till resan mellan de olika platserna.

Utmaningar:

Det tar oftast minst en halvdag att genomföra en sådan här resa. Glöm därför inte fika och/eller lunch. Tidsplaneringen är central och det är viktigt att räkna med alla mellantider. Se till att lägga in tio minuter för på- respektive avstigning och att räkna in tiden det tar för gruppen att gå till lokalen. Skicka sedan tidsschemat till bussbolaget och dubbelkolla med dem så att de tycker att det ser realistiskt ut. Se till att en person har koll på tiden under resan och kom överens om tecken med representanterna och forskarna så att de ser när tiden är slut.

Parkeringsplats är inte en självklarhet, dubbelkolla detta med bussbolaget och representanterna. Anlita gärna ett lokalt bussbolag som känner till området.

Fördelar:

Konceptet tydliggör forskningen på ett väldigt konkret sätt genom att visa på samband mellan olika platser och företeelser. Det blir effektfullt när deltagarna får undersöka platserna tillsammans med forskaren. Det kan leda till gemensamma aha-upplevelser. En bussresa är ett forum där många kan känna sig bekväma i att delta i diskussioner och att göra sin röst hörd. Att resa tillsammans skapar en god stämning i gruppen och bildar en bra atmosfär för samtal och nätverk.

Resurser:

Läs mer om konceptet på Ideell Arena


Forumteater

 

Forumteater en interaktiv form av teater där publiken har möjligheten att ändra och påverka föreställningen. Scenerna innehåller en konflikt och slutar alltid när den är som värst. När samma scen upprepas får publiken starta och stoppa föreställningen. Personen som stoppar föreställningen får ta över en av rollerna och försöka fortsätta föreställningen på ett sätt som bryter, ändrar eller undviker konflikten. När scenen är utspelad får personen gå och sätta sig i publiken igen. Original scenen spelas upp igen och publiken får återigen möjligheten att starta och stanna föreställningen. Föreställningen kan göras kortare genom att scenen bara spelas upp en gång och publiken får kommentera och guida skådespelarna istället för att själva delta.

Målgrupp: Bred, flexibel

Förberedelser: Kontakta en teatergrupp, gärna en som har tidigare erfarenhet av forumteater, och en eller flera forskare. Forskare och teatergrupp behöver mötas ett par gånger för att utarbeta föreställningen. Manusförfattaren behöver förstå forskningen och får ta hjälp av forskaren med att utveckla konkreta dilemman och situationer, helst baserade på verkliga händelser, som föreställningen kretsar kring. När manuset är färdigt repas föreställningen in. Räkna med 4 – 5 månader för förberedelser. Föreställningen kan återanvändas flera gånger.

Utmaningar: Forumteater bygger på tydlig konflikt, vilket kan vara svårt att identifiera inom forskning. Det kan leda till åsiktsskillnader mellan forskare och teatergrupp/manusförfattare. För att lösa det borde man se forumteater som ett medium att ställa en fråga, och dra den till sin spets, varpå publiken är ansvarig för diskussion och frågeställningar. Ett annat sätt är att producera fler scener som motsäger varandra, där publiken får välja sida i konflikten. Det är en fördel om forskaren kan vara på plats för att kommentera och ställa frågor under föreställningen och avsluta med att sammanfatta vad som hänt under föreställningen och påvisa hur det relaterar till deras forskning. En forumteater kräver engagemang från många. Det betyder att du behöver adekvat finansiering och en relativt lång tid för förberedelser. Skriv kontrakt med teatergruppen så att allt finns dokumenterat. Det kräver också att projektledaren tar på sig en aktiv roll för att säkra att teatergrupp och forskare möts, samt att försäkra sig om att det finns tillräckligt med material för manusförfattaren att använda sig av. När föreställningen är färdig kan den, i princip, återanvändas hur många gånger som helst.

Fördelar: Ett bra sätt att skapa engagemang och diskussion, kring ett problem eller etiskt dilemma, hos deltagare.


Storytelling

storytelling
På Ideell Arenas konferens LedarskapsArenan den 7 februari 2013 presenterades projektet Avtrycks resultat. Där bland annat Storytelling var en del.

Storytelling handlar om att ta fram och synliggöra ett företags eller en organisations egna berättelser om sig själv och sin verksamhet. Det vill säga att sätta ord på det känslomässiga i arbetet, de personliga upplevelserna. I själva förpackandet av berättelserna krävs en dramaturgisk tanke så att berättelserna kommer till sin rätt och inte blir för långa. Det kan deltagarna lära sig genom att ta in en person med storytelling-kompetens som inspiratör, alternativt ta del av exempel på korta berättelser i böcker, på webben etc. Storytelling blir som bäst när det är verklighetsbaserade muntliga berättelser.

Målgrupp: Bred, anpassningsbar.

Förberedelser:

Kontakta en person kunnig i storytelling som är intresserad av forskning. Bjud in forskare till en workshop för att ta fram berättelser som illustrerar vad de forskar om. Det kan handla om en personlig upplevelse som förklarar varför de forskar på just det ämnet, något som berättats i en forskningsintervju eller en upplevelse i fält.

Berättelserna kan sedan användas i en bredare workshop där forskarna delger berättelserna för inbjudna deltagare som även får ta del av inspiration och metod kring storytelling. Deltagarnas egna berättelser kan arbetas fram i grupper. Berättelserna ska vara verkliga och baseras på vad de associerat till när de har hört forskarnas berättelser. Forskaren/forskarna kan sitta med i grupperna eller gå runt och svara på frågor. Sedan görs en uppsamling där deltagarna samlas och berättar för varandra. Man kan med fördel skriva upp rubrikerna på blädderblock och sen spela in berättelserna på plats med kamera eller mobiltelefon.

Utmaningar:

När deltagarna hör forskningsberättelserna så kan det skapa en viss begränsning. De blir inställda på att hitta en viss sorts berättelser. Betona därför att det handlar om personliga associationer, vad de själva kom att tänka på när de hörde berättelserna. Det finns inga felaktiga berättelser eftersom det handlar om den personliga upplevelsen.
De som arbetar med vissa metoder inom storytelling följer strikt en viss form.  Det kan rimma illa med denna typ av mer flexibelt arbetssätt inom ramen för storytelling. Var därför noga med att den sakkunnnige är öppen för att pröva nya vägar och öppna upp för konceptet med forskningsberättelser. Låt forskaren och storytellern prata ihop sig ordentligt och komma överens om att det inte bara handlar om metoden , utan också om att väcka nyfikenhet för forskning.

Fördelar:

Ett bra sätt för att visa forskningsresultat i ett sammanhang och skapa dramaturgi kring dem. På så sätt hamnar forskningen nära deltagarna, de får fundera på hur forskningen berör deras eget liv.

Resurser:

Läs mer om konceptet på Ideell Arena


Paneldebatt

2052-panel
Paneldebatt med forskare under ForskarFredag Stockholm 2007.

Att anordna en debatt med en eller flera forskare kan med rätt sammansättning ge ett intressant och dynamiskt samtal. Engagera en rutinerad samtalsledare och forskare som kan ge olika perspektiv på ämnet på en kunskapsnivå anpassad till publiken. Tänk på fördelningen av kvinnor och män i panelen. Publikfrågor bör uppmuntras för att ge möjlighet till dialog. Val av lokal, tid och debattlängd är andra viktiga parametrar, liksom marknadsföring.

Målgrupp: Bred, anpassningsbar. Oftast inte för de allra yngsta.

Förberedelser: Engagera panelmedverkande och moderator. Boka en lämplig lokal. Informera om aktiviteten och förbered debatten tillsammans med moderatorn. Förbered forskarna, både vad gäller innehåll och mikrofonteknik. Marknadsför aktiviteten.

Utmaningar: Att få till stånd en balanserad panel och en bra moderator.

Fördelar: En bra panel kan åstadkomma ett engagerande, underhållande och lärorikt samtal.


Specialseminarier

2890-lararsem_cropped

Ett seminarium kan ofta erbjuda bättre fördjupning i ett ämne och mer interaktivitet än en vanlig föreläsning.

Målgrupp: Journalister, lärare eller annan yrkesgrupp inom målgruppen allmänhet.

Förberedelser: Hitta lämplig seminarieledare, ta fram upplägg, boka lämplig lokal och informera om aktiviteten. Marknadsför den. Bestäm max antal deltagare per tillfälle.

Utmaningar: Få till ett bra upplägg. Brukar locka många deltagare men har begränsat antal platser.

Fördelar: Möjlighet för en viss grupp av allmänheten att få djupare ämneskunskaper.


CSI-kurs

2054-FORSKARFREDAG_Skellefte__CSI

Ett tacksamt tema för minikurser som använts under Forskarfredag är rättskriminologiska metoder. Sådana metoder och verktyg har de senaste åren blivit mycket uppmärksammade i och med amerikanska tv-serier som CSI.

Målgrupp: Bred, anpassningsbar

Förberedelser: Hitta en lämplig lärare för kursen, ta fram kursupplägg, hitta lämplig lokal och informera om aktiviteten. Bestäm max antal deltagare per tillfälle. Marknadsför aktiviteten.

Utmaningar: Få till ett bra upplägg. Brukar locka många deltagare men har begränsat antal platser.

Fördelar: Möjliggör en djupare förståelse för ett ämne och interaktion med deltagarna.


Människokroppen

1900-toolbox_forskarfredag_15

Ett tacksamt tema för minikurser som använts under Forskarfredag är människokroppen. Det är ett ämne som ligger nära vardagen, som få är djupt insatta i men många är intresserade av.

Målgrupp: Bred, anpassningsbar

Förberedelser: Hitta en lämplig lärare för kursen, ta fram kursupplägg, hitta lämplig lokal och informera om aktiviteten. Bestäm max antal deltagare per tillfälle. Marknadsför aktiviteten.

Utmaningar: Få till ett bra upplägg. Brukar locka många deltagare men har begränsat antal platser.

Fördelar: Möjliggör en djupare förståelse för ett ämne och interaktion med deltagarna.


Föreläsningar med mentometerfrågor

3648-sms
Özz Nujen modererar forskarpanel på ForskarFredag i Trollhättan 2011 med sms-frågor på skärm.

Att använda en tjänst där frågor kan skickas via mobiltelefonen under en föreläsning ger publiken möjlighet att fråga direkt och påverka. Detta ökar interaktiviteten. Med frågor som visas på en skärm (efter granskning och godkännande) kan deltagarna visa vad de tycker, fråga frågor och kommentera något vilket gör föreläsningen intressantare för publiken som känner sig mer delaktiga.

Sms-tjänster som dessa går att köpa av många leverantörer.

Målgrupp: Bred, anpassningsbar

Förberedelser: Hitta föreläsare och lokal. Informera om aktiviteten. Förbered lämpliga frågor i samråd med föreläsaren för att få igång dialogen. Marknadsför aktiviteten.

Utmaningar: Hitta en lämplig tjänst till rimligt pris. Exempelvis mentimeter som är gratis.

Fördelar: En mentometertjänst ökar interaktionen och kan locka fler att delta.